Månadens medlem -"Nalle" Kellgren

Förra månadens medlem blev en riktig gammal Häcken räv. Ibland har man turen att få en liten pratstund med personer som varit med om saker som man själv bara drömmer om att få vara med om, ni kommer förstå vad jag menar senare i intervjun

Vem är du?

Jag heter Björn Kellgren men kallas oftast för “Nalle”.

Just nu bor jag i Alingsås men har tidigare bott på Hisingen dit jag flyttade -47.

Hur länge har du haft BK Häcken som favoritlag?

Min bror Sonny spelade i Häcken medan jag själv spelade i Landala, men han värvade över mig.

Där spelade jag i Pojk och Juniorlagen och gjorde även en del A-lagsmatcher.

Får man fråga hur många?

297st (!!??!!-red)

Ojdå!

Ja, jag gjorde debut i A-laget i en match mot Tidaholm som 17-åring vilket på den tiden var väldigt ungt. Sen spelade jag fram till mitten på 60-talet. Jag fick då spela med gamla storheter som Conny Simonsen och Sven-Agne Larsson bl.a. Jag trappade sedermera ner i B-laget och även C-laget som de hade på den tiden.

Så du var med på den tiden när Häcken slog publikrekord?

Tyvärr så spelade jag inte i den berömda matchen på Ullevi (Häcken-Oddevold 18229åskådare!-red) men jag satt på läktaren i alla fall.

WOW!

Jo du.

Alla gamlingar säger att spelades bättre fotboll på den tiden, men det vet jag inte om jag vill hålla med om.

Ja, hur tyckte du det gick förra året då?

Stundtals var de ju väldigt bra men ibland var det lite sämre.

På slutet av säsongen tyckte jag de tog sig samman, och det var ju bra.

Ser du många matcher under säsongen?

Det blir några stycken. Vi har sommarhus i Strömstad, så det blir mest på våren och hösten som man kommer i väg til Vallen.

Vad tror du om säsongen som kommer?

De har ju fått tag i en del intressanta nyförvärv, så det ser ju lovande ut.

Synd bara att Tobbe Hysen försvann.

Då får jag tacka för pratstunden.

Tack för att ni ringde.

Härligt att börja året med att intervjua en medlem som hade såna härliga minnen att berätta. Vi får väl helt enkelt se till att slå något publikrekord i år också, så att vi har någonting att berätta för nästkommande generationer.

thomas nilsson