Peter Vougt får ordet

Peter Vougts vara eller icke vara, vad säger han själv om att han idag flyttas runt i de olika lagdelarna? Hemsidan fick sent ikväll tag på honom för en kommentar bl. a. om detta.

Intervju med Peter Vougt f.740112

Position: Forward

Skonummer: 43

Favospelare: När jag var yngre var det Maradona

Favoklubb: Som ung var det Liverpool men nu är det nog mer Arsenal, känner ju Ljungberg och då blir det lite så,,,

Äter helst: : Någon god köttbit och potatis. Det blir en hel del pasta också.

Dricker helst: : Mjölk och Cola

Lyssnar helst på: Blandat!

Vill resa till: Australien

Familj: Singel, men föräldrar och en äldre bror.

Bil: Volvo S60

Ser helst på tv: Sport och filmer

Moderklubb IK Brage, värvades av Halmstads BK 1995 (1995-98, 39 gjorda mål för Halmstads BK) , flyttade sedan till VBF Liepzig 1999. Kom till BK Häcken 2000. Här har han hittills nätat 29 gånger. Värt att nämnas är att Peter som nybörjare vid 5 års ålder spelade med killar i Brage som var 10-11 år, varför det blev så har han inget riktigt svar på. Det fanns ett lag i hans åldersklass men på frågan om han redan då var så bra får jag bara ett förläget (?) skratt!

Att hemsidan nu väljer Peter Vougt som nästa intervjuoffer beror delvis på att en rutinerad veteran som han är alltid värd att uppmärksammas. Dessutom förs det en del diskussioner om honom i olika forum, han verkar vara något av en följetong. Det är ömsom vin och ömsom vatten för Peters del. Hemsidan är liksom Ivo var, tämligen övertygad om att rutin och stadga behövs i ett lag, framför allt i ett så ungt lag som vi har idag. Peter m.fl. kan ge oss det, tänker då närmast på Johan Lind, Niklas Svensson och Ulf Hollsten. När det gäller målvakter så har det ju visat sig tydligt att vi inte behöver oroa oss nämnvärt!

Börja med att beskriva dig själv som person.

– Glad,positiv och snäll! (skratt)

Jörgen L sa till oss på vårt årsmöte att du framöver ska användas som något av en allround spelare, dels vill jag ha din egen kommentar till denna omflyttning och dels undrar jag om detta är ett led i en nedtrappning för din del?

– Nej, det är det absolut inte, någon nedtrappning alltså! Jag tycker det har varit kul att spela både mittfältare och mittback och ser det mer som en styrka att kunna inneha fler positioner. Vi har ganska många i laget som kan spela på fler delar och det är bra. Det kanske inte är så bra i förlängningen för en själv om det blir alltför många flyttningar men som det har varit hittills så har det gått bra.Det finns väl en tanke hos tränaren med detta.

Vad är det största du har varit med om under din fotbollskarriär?

– Oj, ja du det är mycket det! SM-guldet -97 med Halmstad är nog det största! Fast det finns mängder av händelser ju, Cupguldet -95 med Halmstad, då gjorde jag mål i finalen, hade varit korsbandsskadad 1 och en halv månad innan och bara varit med på en träning, alla var chockade över att jag hade tränat upp mig så snabbt och att jag ens var med i laguppställningen inför den matchen. Sedan finns det andra guldkorn, I Cupvinnarcupen mötte vi Parma -96, vi mötte Newcastle -96 i Uefa-cupen och -98 mötte vi ett bulgariskt lag i CL. Fast kanske något av det största ändå var när jag spelade i pojklandslaget och vi fick spela en förmatch på Wembley när Liverpool skulle möta Arsenal, då var jag 15-16 år och det var fullsatt där. Det var mäktigt!

Finns det något ögonblick du helst av allt skulle vilja glömma?

– Förutom alla skador då så kanske det är när jag provtränade för Benefica, jag var 16-17 år då och fick spela där med alla stjärnor. De ville skriva kontrakt men jag spelade ju med Brage då i Allsvenskan och jag vet inte,,, Jag har i alla fall tänkt på det ibland. Man undrar hur det hade blivit helt enkelt om man hade hoppat på det tåget,,,

Hur var tiden i Leipzig? Berätta lite om hur det är att spela utomlands..

– När jag kom ner var det suveränt, jag kände Niklas Nylen Larsson som spelade där, så det var genom honom jag kom i kontakt med klubben. Allt funkade otroligt bra till att börja med. Men efter 6-7 vunna matcher så blev jag skadad, jag pajade ledbanden, det var dessutom några till i laget som skadade sig. Sedan blev allt en jäkla karusell. Vår tyske tränare fick sparken och vi fick en från Jugoslavien istället. Längtade bara mer och mer hem. ÖSK, TFF och BK Häcken var de klubbar jag hade kontakt med, jag kände Kjell Petersson och Göteborg är en trevlig stad så Häcken fick det bli!

Jag måste få fråga, (nyfiken ju..) vad fick Tobbe att välja dig som “killen i laget jag inte skulle låta min syster dejta”?

– Haha, det måste vara för att jag är så otroligt förförisk! (skrattar ännu mer) Näää, jag vet ärligt talat inte, jag tror inte han vet själv varför han sa så!

Du är stark i luftduellerna och har den blick för spelet som krävs när det gäller att leverera bollen rätt. Du “tänker” fotboll det märks, men varför har ni haft så svårt tidigare för avsluten?

– Jag tror att vi har för många oegoistiska spelare men nu tränar vi på detta. Att ta egna avslut och kanske bli lite mer osvenska i vårt spel. Vi är medvetna om att vi har varit för snälla mot varandra så vi jobbar en hel del på träningarna nu med det här. Men det är hela tiden en balansgång det där, passar man inte då någon har ett bättre läge också missar man själv, det är inte heller så kul,,,

Tillsammans med Uffe och Jonas driver du cafeet Jup's. Hur funkar detta rent tidsmässigt?

– Det funkar över förväntan bra! Vi har haft några tjejer som rycker in ibland men i det stora hela sköter vi allt själva. Det är bra också att vi spelar i olika lag för vi kan oftast täcka för varandra. Det är skönt att ha något annat än bara fotbollen, det blir en del snack om fotboll där också givetvis men det blir inte bara träna, äta och sova. Jag tror det är nyttigt att ha något vid sidan om.

Hur tycker du att en bra tränare ska vara?

– Han ska vara ödmjuk, medmänsklig, någon man känner man kan prata med samtidigt ska man ha respekt för honom. Tränarna har det inte lätt minsann. Han ska dessutom vara rättvis och objektiv i sina bedömningar. Trots detta så finns det ju självklart missnöje i en trupp men de flesta vet vad det handlar om. Blir man bänkad får man helt enkelt kämpa sig tillbaka till en plats. Jag tror dock att en tränares viktigaste uppgift är att få alla 22 att känna sig delaktiga. Inget lag vinner på elva man nämligen och alla är med på alla träningar. Alla ska känna sig lika mycket värda.

Ni har varit på två st fina läger, har detta påverkat lagandan något?

– Idre var nog det bästa lägret jag någonsin har varit på (!) och jag har varit på några stycken. Spanien var också fint men mer av traditionell karaktär. Självklar påverkar bra läger truppen, det är kanske framför allt viktigt för nyförvärven. Jag tycker vi har en riktigt bra laganda nu. Alla pratar med alla sedan finns det förstås de man umgås mer med, men så är det ju alltid.

Hur reagerar du när det skrivs något negativt om dig, är det något man får svälja som den offentliga person man är?

– När jag var yngre kunde jag ta riktigt illa vid mig men nu har man ju lärt sig. Man lär sig vilka journalister som vänder kappan efter vinden. Ena dagen kan man hyllas av någon för att nästa dag sågas fullständigt. TV 4 kör någon sådan typ av sport journalistik nu. Det är rätt äckligt. Jag tycker man kan ta detta till en viss del som offentlig person men inte när det går till personangrepp. Man kanske kan omformulera sig när man skriver har jag tänkt ibland, istället för att kalla folk idioter som inte kan spela fotboll kanske man kunde skriva att “han gjorde ingen bra match, tänk om han kunde göra så istället”, det är väl det som kallas konstruktiv kritik kanske. Man får lära sig att ta skriverier överhuvudtaget med en nypa salt, detsamma gäller ju positiva vitsord, man får stå med fötterna på jorden.

Vilken lagdel tycker du idag är starkast?

– Målvakten! Jag måste nog verkligen säga det, vi har två riktigt bra målvakter.

Finns det något du är rädd för?

– Det är väl möjligen detta när anhöriga dör ifrån en. Sjukdomar som cancer t.e.x. som jag har sett en del av i min familj. Det är inget jag går och tänker på dagligen men ju äldre men blir desto mer tacksam blir man på något sätt för att man har det så bra som man har det.

Vad gör du om fem år?

– Spelar fotboll hoppas jag! Jag hoppas att jag får vara skadefri och att jag fortfarande tycker det är kul. Kanske på sikt kan jag se en karriär som tränare, vi får väl se.

Läste att du tidigare dessutom arbetat som marknadsundersökare, vad har du för utbildning med dig i bagaget?

– Jag började naturvetenskaplig linje på gymnasiet men det funkade ju bara inte. Jag spelade ju med Brage i Allsvenskan så jag bytte till samhäll. Så det är det enda faktiskt, men jag jobbade med handikappade barn i Borlänge, det var en slags praktik jag gjorde och det var helt underbart. Jag hade dem i gymnastik och där fanns det barn som en del lärare inte hade fått pli på men jag fick det direkt. De tydde sig till mig och grät när jag slutade, det var faktiskt rörande. En tid i mitt liv jag nog aldrig glömmer.

Hur går det mot Halmstad?

– Jag tror i alla fall att vi kommer spela bättre än mot HIF men det kommer bli en tuff match. De är en aning mer pigga i benen än vad vi är just nu. Vi börjar trappa ner med vår träning först nästa vecka. Man ska inte gnälla över detta egentligen men det är fakta. Detta är deras genrep dock och jag tror att matchen kommer få karaktären av en riktig seriematch. Givetvis åker vi ner för att vinna men jag är nöjd om vi bara gör en bra match! Dessutom är det kul att få spela mot sin gamla klubb.

Hemsidan ringde upp Halmstads BK. Tanken var att få en kommentar av Mikael Nilsson inför matchen imorgon eftersom han gjorde just sin seriedebut mot BK Häcken 2000. Han var dock inte på plats då han är i Göteborg och tränar med landslaget inför matchen mot Ungern. Undertecknad bjuder friskt på sina blunders! 🙂 I vilket fall som helst fick jag talat med ass. tränaren Jan Andersson som villigt kommenterade morgondagens match:

“- Ja, du, vi har inte förlorat sedan i augusti faktiskt och vunnit alla våra matcher nu under försäsongen. Jag skulle bli mycket förvånad om vi inte tar BK Häcken också. Det vore i alla fall skönt att få gå in i Allsvenskan obesegrade. Vi har visserligen inte Mikael Nilsson på plats, inte heller Tomaz Zvirgzdauskas som nu tränar med det litauiska landslaget men detta bör inte hindra oss från att vinna. Vi får väl se,,,(skrattar)”

Skrattar bäst som skrattar sist får vi hoppas,,,Åter till Peter!

Går vi upp i Allsvenskan?

– Skador och avstängningar kommer att avgöra, det säger jag av erfarenhet och med facit i hand från förra säsongen. Jag hoppas att alla får vara friska och krya bara. Jag är dessutom säker på att vi alla har dragit en lärdom av förra säsongen och nu vet att varenda liten poäng är viktig. Vi stod som tippade favoriter förra året och vi borde verkligen ha gått upp med det materialet vi hade. I år kommer vi def. befinna oss bland de 5 bästa lagen, tiden får utvisa placeringen helt enkelt. Målet är att gå upp!

Vilken klubb tar allsvenskt guld?

– Jag har haft Prahl som tränare och vet hur bra han är, Ijeh kommer bli frisk och de har andra fina nyförvärv i år. MFF står som favorit med all rätt skulle jag vilja säga.

Kan du ge något gott råd till de barn och ungdomar i Häcken som idag kämpar för att kanske på sikt i alla fall ta en plats i A-laget?

– Ja, upp till 14-15 år tycker jag att man ska hålla på med olika idrotter och inte ta allt så allvarligt. Vad jag tror saknas idag är den spontana fotbollslusten hos en del, den kommer man långt med. Jag menar, när jag var liten spelade vi fotboll jämt, varenda rast i skolan, året runt och varje dag efter skolan. Kolla Zlatan, han har inte lärt sig allt i en klubb utan antagligen ligger det tusentals timmar av egen träning bakom. Det ska vara roligt helt enkelt. Glädjen och viljan kommer man långt med.

En sista fråga så, vet du hur man vispar grädde?

(skrattar)