Barry funderar vidare… Min apati har gått över för denna gången och jag hoppas att jag inte får anledning att behöva känna samma sak igen för det har inte känts så bra för att uttrycka det milt. Det vore väl sjutton också om vi inte skall vinna denna matchen, nu har vi inte särskilt mycket att skylla på.
Dulee & co är ju tillbaka igen efter sina landskampsuppdrag som de var kallade till men aldrig fick uppleva, utan de fick istället fly hals över huvud p.g.a. inbördeskriget. Eirik(årets klipp) är tillbaka och hungrig också kan tänka. Ett tätt matchande har vi heller inte som en orsak eftersom vi har fått en välbehövlig vila från matchandet. Det gäller ju att ta tag i matchen med en gång och inte skänka bort inledningen till motståndarna, det kan räcka för att det skall trilla en boll och då är det genast uppförsbacke, två mål för att vinna matchen.
Jag vet ju att detta laget är helt kapabelt att föra matchen redan från början, alltså är det ju bara att göra det som jag vet att vi är bra på. Vi vill ju vinna alla matcher som vi spelar därför måste vi visa att vi kan det också genom att vara lite “styggare” i båda straffområdena och verkligen visa att vi vill ha kontroll över bollen i dessa områden.
Detta är ganska lätt att skriva om men mycket svårare att genomföra, det är jag klart medveten om men nog är det en utmaning att anta, för kvaliten att genomföra det finns där helt klart både tränar- och lagmässigt. Vi vinner ju inga matcher genom att spela bra en bit i första halvlek utan att “sätta” chanserna som vi onekligen skapar för att sedan inte orka när vi har ett eller två mål i “baken”, sätter vi en eller ett par av chanserna och inte släpper något så kommer vi att ha ganska många poäng innan serien är slut hoppas jag.
Väl mött på söndag!
Barry Carlander