Getingen David Sjölander har skrivit en ny krönika.
Halvtid
När domare Fällström blåste av “regndansen” mot Friska Viljor härom
dagen så blåste han även för halvtid i serien. Och vilken första
halvlek det varit! Vårt Häcken är obesegrat och ensam om det i årets
elitfotboll (Allsvenskan och Superettan). Och vi som brukar vara som
bäst på hösten…
När det gått så bra märker jag att förväntningarna (även mina egna)
höjs – oavgjort känns som en förlust och en förlust känns otänkbar.
Arbetet fram till serieledning i halvtid har innehållit en blandning
av toppar och dalar. Dalarna har dock än så länge alltid renderat i
minst en poäng!
Lägsta hemmadalen enligt min mening var matchen mot Åtvidaberg (1-1)
som spelmässigt var ett riktigt sömnpiller. Givetvis hade jag bjudit
med brorsan (Blåvitt:are) och hans familj till just denna match…
Största toppen i seriens första halvlek måste vara bortamatchen mot
Västra Frölunda (0-2) där laget glänste i kapp med solen på Ruddalen.
Matchen var en orgie i Häcken-målchanser och det var många som njöt.
Till och med en äldre VF-supporter på bänken bakom mig brast ut i
ett “ojjj… han e fin den du” när Williams snurrar runt VF:s
straffområde. Ett “farbror är välkommen till Rambergsvallen, Williams
spelar där varannan vecka” hade varit på sin plats men jag fann mig
inte tillräckligt snabbt. Till denna match hade jag fått med mig min
sambo (svårflirtad fotbollsåskådare) och hennes systerson
(Blåvitt:are). Stolt kunde jag visa upp “mitt” lag spelandes
propagandafotboll. Båda gästerna var imponerade.
Trots en vår och sommar kn